Vardag

Första veckan med pappa-tillbaka-på-jobb har passerat och det har vart både upp och ner. Känslorna har vart utanpå kroppen kan man säga och jag har haft väldigt lätt för tårar.

Första dagen var värst och jag kände mig så otillräcklig som mamma. Julia har vart väldigt orolig till och från och ibland skriker hon så att mitt mammahjärta spricker. Vi antar att det är magknip, då hon vrider sig och spänner varendaste ben och muskel i hela kroppen. Otroligt frustrerande och i de situationerna finns det inte mycket man kan göra annat än typ massera och finnas nära och trösta. Hua!

Ska nog försöka ta mig till apoteket i veckan för att inhandla de där dropparna och se om magen blir bättre.

Har ni andra tips vad som hjälpt för er så får ni gärna kommentera!

 

 

suddig mobilbild får duga för tillfället. Hinner inte med så mkt annat... ;)

 

Min lilla Sessa vill verkligen vara nära hela tiden dag ut och in, och det går knappt att lägga ifrån henne utan att hon blir upprörd. Så ja, man hinner inte med mycket om dagarna. Ska skaffa mig en bärsjal tänkte jag, så man får händerna lite mer fria....

Känner igen det där, mådde sådär jag med, grät då han skulle åka och hade ångest då kvällen kom och det skulle bli ny dag och vi skulle vara ensamma igen, men det är ju en så stor omställning och man har inte bara sig själv att tänka på. Men det blir bättre då man blir mer och mer varm i kläderna så att säga. Det hjälpte helt ok med minifom och semper mgdroppar för oss, helt hjälper nog ingenting, men det underlättar i alla fall, så var det för oss. Samt så såg vi till att ge minifom en 15min eller så innan vi matade så det hann verka

Kramar

Minns hur det var. Det som jag försökte tänka på vad var jag själv åt, typ lök, bönor, kolsyrat osv gjorde magen bubbligare på Ebba när hon va liten. Var också noga med att försöka få henne att rapa varje gång efter maten. Och sen fick hon vara nära i en bärsjal. Kram